Hur rätt!!!!
Superduperspecial så klart!
21 april 2012Igår råkade Anna passera förbi en affär som sålde ridsportsprylar, bara råkade, och hon bara råkade slinka in och handla lite. Det gick tydligen bara på två tusen. Det lät som om jag skulle vara glad över det.
Är det inte märkligt att det behövs så ofantligt mycket prylar bara för att kunna sköta och rida en häst? Dessutom, som lök på laxen, så måste varenda jäkla pryl vara specialgjord på något sätt, och eftersom den är special, så är den så klart dessutom snordyr.
Världens rikaste hästmänniska måste vara han som tillverkar hovkratsar. Det är bara en böjd järnbit med ett handtag i ena änden. Denna simpla pryl kostar allt mellan trettio och hundra kronor i en ridsportsbutik. Jag skulle bli mycket förvånad om tillverkningskostnaden för en hovkrats överstiger en krona.
När jag ser hur mycket prylar som ni hästmänniskor verkar behöva för att rida och sköta om en häst, så blir jag oerhört förvånad över hur det där djuret har kunnat överleva i tiotusen år innan Gud uppfann hästtjejerna! Hur i hela världen har hästen överlevt utan all svindyr specialmat och alla specialprodukter? Varför har inte varenda häst frusit ihjäl under de tiotusen vintrar som de stod ute dygnet runt, utan ett svindyrt specialtäcke?
Jag minns barndomens indianfilmer, minns ni dem? Hur indianerna stormade fram över prärien i full galopp med cowboysarna jagandes efter. Indianerna var halvnakna, endast iklädda små höftskynken, och allt de hade mellan sig själva och hästen var en vackert mönstrad filt. Så här i efterhand, i vuxen ålder, så funderar jag på om det var just därför som de skrek så mycket medan de red?
Jag tror inte att indianernas hästar åt specialmat med ett töntigt engelskt namn typ ”explosive”, ”muscle” eller ”hot mix”. Dessutom så är jag helt säker på att indianerna red sina hästar utan några speciella ridbyxor som har en trekvarts-tvinnad specialsöm i konstgjort sälskinn runt vänster smalben för att underlätta för ryttare som har hästar som gärna drar åt höger i den förvända galoppen.
Jag tror inte ens att den moderna hästen skulle dö om man av misstag skulle råka tvätta den med ett specialschampo för mörkbrun häst, även om nu hästen ifråga faktiskt är ljusbrun. Det är en sådan uppsjö av hästprylar, och jag tror att de flesta faktiskt är helt totalt onödiga. Det är inte för hästens behov som alla de här prylarna finns, det är för ert eget behov av att köpa dem, och att äga dem.
Det kan inte vara så att ni hästägare faktiskt gärna vill att allting runt era hästar skall vara superspeciellt och extra dyrt? Det kan inte vara så att det känns lite bra i själen när man kan visa upp sina fina, dyra prylar eller när man kan säga att min häst minsann bara kan äta ett svindyrt specialfoder? Jag är en bra hästägare, jag tar hand om min häst. Se bara vilka dyra prylar jag har!
Jag tror faktiskt att lite indianridning skulle göra er gott. Ni borde göra som indianerna och rida runt i manegen med ett höftskynke och en filt mellan er och hästen. Vid närmare eftertanke så hade det dessutom blivit bra mycket roligare för mig att åka med till stallet och titta på om ni red på på det viset.
Tagen från Havrepappan.
Riktigt riktigt bra om SANT!!
Och*