Vi började gå igenom lite vad som var problem i ridningen, mina mål och så. Sen gick vi in i ridhuset och började skritta fram. Sen när jag tog tyglarna gick det som vanligt väldigt fort, hon vill gärna rinna i väg. Direkt då börjar Erika med att räta till de mest grundläggande. Hon skulle vila på steget och gå så sakta som om det var att hon skulle göra halt i nästa steg. Det tyckte Peja va urjobbigt. Hon blev jättearg när hon skulle anstränga sig så mycket. Hon är så himla lat den hästen. Hon bara drar i väg för att slippa anstränga sig och JOBBA! I traven skulle hon också där gå jättesakta och jag skulle tänka på att höja innerhanden och ge en större eftergift i melan åt för att kolla så hon inte satt fast i handen. Red bara längst fyrkanten och på volten för att hon skulle släppa till ordentligt och ge efter i nacke och rygg. I början var hon väldigt hård men efter ett par varv mjukna hon till och höjde ryggen ordentligt så jag växte flera centimeter. Vi arbetade lika dant i galoppen och hela lektionen. Sen satt Erika upp på henne och red ganska hårt i alal gångarter, flyttade för skänklen, öppnor, slutor, tvärskänkelvikning och böjde till henne ordentligt. GUD VA HON SÅG MAFFIG OCH FIN UT!!!!!! Min fina ponny! Sen när Erika skrittade fram till oss efter att ha slutat rida henen så sa hon "det här är en superfin ponny med oehört mycket potensial". Det va kul att höra :) Sen satt jag upp igen och kände på henne i alal gångarter och jag säger bara WOW! Det va en annan häst. Hon kändes som värsta grand prix hästen. Sen travade jag av henne i mycket låg form och ett mycket långsamt tempo några varv. Stackars Lotta var hel skummig och helt genomsvettig.

Erikas kommentarer: En superfin ponny med oehört mycket potensial och sen sa hon att hon har en enorm utstrålning, domarna borde älska henne.

Det va riktigt roligt att höra faktiskt :) Sen undrade hon hur hon hade kunnat bli så fin efter bara två års träning. (vi berättade att hon aldrig hade gjort någonting när vi köpte henne)

Kamerna glömdes.